Fantomen

En flicka smyger sig närmare N. Han sitter på avdelningens köksgolv. Spelade nyss dragspel. Sjunger nu blinka lilla stjärna. Barn är barn överallt. Och det finns en gräns för hur länge dom står ut med bara vuxna som leksällskap.

Jag behöver också leka med jämnåriga. Snart. Snart. Har jag sagt många, länge. Jag vet att världen finns kvar därute. Är däremot inte helt övertygad om att jag minns hur man rör sig i den. Det är jag och Fantomen. Han är lika skum utanför sin djungel som jag lär vara ryckigt uppspelt den dag jag äntligen drar på mig mascara för att vistas bland folk igen. Med lite tur kanske jag får låna hans ansiktsmask.


Kommentarer
Postat av: Anna Clara

Du vet att du har en evig lekkamrat här. Jag leker snällt och stilla eller vilt och ystert - allt efter din önskan. Och vi kan båda gömma oss bakom min berömda galonskyddsdräkt så behöver du inte masken.

2011-12-07 @ 21:50:53
Postat av: B

Du behöver inte minnas, du behöver bara vara. Det räcker med att du bara är dig själv. Önskar att du snart kan få känna dig så där uppspelt som du vill. Tänker på er och finns här om du/ni behöver. Kram/ Britta

2011-12-08 @ 20:42:22
Postat av: Catharina

Leker gärna med dig Kattis P. Kram Cathis Mörk

2011-12-10 @ 07:10:59
Postat av: Jeanette

Du får se ut och vara precis som du vill, ingen mask och inte ens mascara behövs. Här finns alltid en lekkamrat. Kram

2011-12-10 @ 09:57:44

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0