Dagen före

Det kommer garanterat att finnas dagar före nya behandlingar, inläggningar, som är motiga. Ångestfyllda. Men inte just den här.

Den helt vanliga helgen stannade kvar och nu är vi söndagströtta som alla andra. Framför oss väntar en helt ny vecka. Till skillnad mot när alla dagar rinner samman och tiden flyter helt fritt. Jag vet i och för sig inte vilket datum det är. Och jag misstänker att min klocka stannat i skåpet där den ligger. Men det gör faktiskt ingenting alls. Känns till och med lite skönt.

Om det här slutar väl. Om tumören inte nästlat sig fast. Om medicinerna verkar och miraklet sker. Då kommer kanske den här resan att bli en sån där Välsignelse man ibland hör talas om. Om.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0