Myrsteg

Den höga febern håller sig kvar liksom infektionen. Morfinet droppar nu hela tiden och dom olika påsarna i droppställningen tickar på och håller oss sällskap mest hela tiden. Men mellan toppar och dalar vill jag ändå tro på en liten liten förbättring mot igår. I förmiddags talade N om vad två personer i en bok (Halvan och polisbåten) faktiskt heter. Inte Emelie och Sigge som jag hittills läst. Utan boknamnen Ola och Lotta. Sedan härmade N en polissirén. Min glädje var så ren. Underbart att få ett tecken på att minnet inte är helt påverkat. Och att min lilla kämpe fick ha en klar stund. Gigantiska myrsteg!

Kudden är luddig av hår men två fina toppluvor ligger och väntar. Jag har en liten spirande känsla i hjärtat av att N kommer att få andas in härligt varm höstluft i helgen.


Kommentarer
Postat av: Maria S

Vad fint du skriver kring det svåraste som kan drabba oss. Hittade hit igår efter att jag hört av en nära vän vad som hänt er - vi red i samma ridgrupp du och jag och trots att vi inte setts på kanske 15 (!) år så blir jag så himla berörd. Har en egen liten N i samma ålder som din. Mina allra varmaste tankar till er, styrka och mod till dig!

Kramar från Härnösand

2011-09-28 @ 18:32:50
Postat av: anki edström

så kloka och kärleksfulla tankar du delar med dig. sänder er måga varma kramar.ANKI

2011-09-28 @ 21:15:34
Postat av: Mia

Så stark, så självklart en fantastisk förälder... Stora varma kramar skickar jag i ytterligare en önskan om ett mirakel ... KRAMAR

2011-09-28 @ 22:08:08
Postat av: Din siamesvän

Puss vännen. Jag undrar just vilka färger toppluvorna är i? Gigantiska myrsteg gör mej äntligen varmare i kroppen och jag tillåter mej själv att faktiskt le en smula.

2011-09-28 @ 22:33:58

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0