En egen måne

N har haft ont, riktigt ont.

Efter en svår natt har han mest sovit i dag och när han inte har sovit har han haft ont. Fått mer smärtlindring och ny sömn. Febern och den oidentifierade infektionen vill inte ge sig och de tre antibiotikakurer han nu testat verkar inte vara dom rätta. Verkar bara ge honom en av biverkningar ännu mer utslagen kropp. Idag, efter drygt fyra dygn med en snitttemp på 40, fick han en "shot" för att kicka igång dom vita... Vi vet så lite om den här världen.

Det händer något med mig varje gång jag hör honom kvida, ser honom oroligt sparka runt i sängen och ha ont. Jag krymper. Och genom min kropp sprider sig en långsam stöt. Vi kan inte göra någonting. Ingenting alls förutom att ringa på klockan och långsamt stryka N över ryggen. Försöka fortsätta berätta saker från förr. Saker att avleda med. Jag ser för mitt inre hur jag försiktigt lyfter upp N och hur jag med honom på min rygg flyr iväg med berättelserna. Flyger bort från allt som gör ont. Stannar på en mjukare plats tills allt är bra igen och vi kan återvända.


Kommentarer
Postat av: Mary

Alskade K, vill sa garna lasa att allt ar bra hos er och att mırakelt slar ın. Förstar precis dın kansla av att vılja ta allt ont fran N och bara det sjalv. Man ar villig att göra vad som helst för att slippa se sina barn lida. Förstar ocksa om du inte riktigt vagar tro pa ett mirakel. Man vagar ınte för det gör ont att bli besviken. Men vı runt om orkar och vagar tro pa det. Vila i det. All karlek tıll er/Kram!

2011-09-28 @ 07:51:48
URL: http://sjukhusliv.blogg.se/
Postat av: Ingalill

Det gör ont i mig. Tänk om jag kunde trolla, simsalabim så skulle jag göra allt bra. Men den krassa verkligheten slår till och just nu är den hård och kall. Men mirakel finns och jag tror av hela mitt hjärta att det kommer att gå bra. Det finns inget annat alternativ. Styrkekramar i massor.

2011-09-28 @ 10:06:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0