Andrum

En paus. Från det som väntar.

Den akuta natten och dagen av tårar som aldrig tog slut. Av dystra läkare och kort tid kvar. Av att titta på ett smärtstillat barn på väg att somna bort, från oss.

  Det kommer att hända igen. Det akuta. Med stor sannolikhet snart. Men inte idag. Lite som att vänta barn fast tvärt om. Idag står vi på plus. En dag över tiden och han är oväntat återhämtad. Efter den konstaterade hjärnblödningen.

En glad, pratig pojke bland mjuka kaniner och pyssel i sjukhussängen. Och jag försöker bunkra. Varje andetag av honom. Kapsla in den mjuka armen och dom vackra ögonen. Tillbaka in i min egen kropp och själ. Där jag började bära honom.


Kommentarer
Postat av: Fiffi

Stor värmande kram! Vi tänker på er!

2012-12-15 @ 11:51:03
Postat av: Elin

Ni finns alltid hos oss. Krama Nils från My

2012-12-15 @ 23:10:42
Postat av: Kristin Svensson

Sänder många värmande kramar!! Ni finns i mina tankar & böner!!

2012-12-16 @ 09:04:34
Postat av: B

Mina tankar finns hos er...Kramar och styrka till er alla fyra

2012-12-16 @ 09:32:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0