En liten vän

Hemma på dagpermis. Det känns obebott och ödsligt. Adventsljusen och kalendrarna har många dagar att ta igen.

Jag tittar som vanligt bort över hustaken från köksbordet där jag sitter. Som alla dagar sedan vi möttes för första gången för 10 månader sedan. Går tankarna till flickan och mamman nästan grannar till oss. Flickan som lämnade. Kort tid därefter. Jag vill gärna tro att hon finns, på en annan plats. Att hon mår bra nu. Och att hon känner igen. En ny liten kompis med kanin under armen. När han kommer till hennes plats.


Kommentarer
Postat av: Sara

Vill skicka en stor varm kram till er hela familjen.
Ni finns i mitt hjärta o tankar. På tisdag är det 1 år sen sen vår resa började med cancern o hjärntumören. Jag önskar det fanns ngt som kunde ge tröst eller garantier. i livet. Kramar i tusen och miljoner

2012-12-16 @ 12:49:56
URL: http://www.alicemossan.blogg.se
Postat av: Lena

Kram! Det måste vara så. Att de har det bra där. Och att vi ses igen.

2012-12-16 @ 22:07:57
URL: http://levamedsorg.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0