En urtvättad t-shirt

Tidig morgon med magnetröntgen och ryggmärgsprov. N är trött, har sovit länge nu i sin säng på uppvaket. I min urtvättade t-shirt. Det är så konstigt att vara här. Som en feberdröm. Vet inte riktigt vad jag tycker känns mest illavarslande. Att läkarna fortfarande inte vet vad som hänt. Eller att alla är så snälla mot oss.

Lillebror, tussen, han är i kläm igen. Nedprioriterad och bortskickad. Jag har så dålig smak i munnen. Det smakar höst och katastrof. Jag längtar efter vanligheten. Strålning börjar kännas som något friskt och bra.

N är så söt i min lite för stora tröja, liksom något tryggt friskt över den bilden. Mitt i allt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0