Väntar. På vår och goda nyheter!

Från tysta stora ögon igår, till lekande pratbubbla idag. Han orkar inte lämna rummet och läkarna är fortfarande mycket fundersamma. Men han är i alla fall upprätt. Att vi för mindre än tre dygn sedan befann oss på IVA med en riggad respirator - känns... som någon annans otäcka historia.

Neurokirurgerna tittar just nu på Ns röntgenbilder. En "förändring" har noterats och BONK vet inte vad den står för. Dom tror inte att det är nya tumörer. Men eventuellt kan det bli tal om biopsi.

Jag är så matt. Tanken på nya borrhål, huvudpaket och en liten pojke oftare boendes på ett stort sjukt hus. Än hemma. I vårt hem. Så tung. Blir tanken. Och samtidigt. Det finns så många här, sjukare, ondare, ledsnare. Och ute. En tydlig doft och löfte om vår. Ljus.

Jag skrev till en vän som också har det svårt. Kanske kan man inte ha ett Hopp, på riktigt, förrän man har riktningen klar för sig. Och innan man har tillräckligt med svar för att kunna skönja vägen - ska man kanske vara snäll mot sig själv. Inte bli rädd för att Hoppet inte känns. Ska försöka skriva dom orden till mig själv också. Låta tiden ta det utrymme den behöver. Sen börja kämpa på riktigt för det här.


Kommentarer
Postat av: a-s

Strength to you. All of You. kram

2012-02-17 @ 20:12:26
Postat av: Katrin

Har just läst igenom veckans händelser eftsrom jag varit bortrest. Jag vill så gärna krama om dig och ge dig lite tröst. Det är så mycket som händer. Jag hoppas på goda nyheter snart och stabilitet. Kramar

2012-02-17 @ 20:47:03
Postat av: B

Blir så ledsen ibland....kommer bara över mig, tårarna rinner ohämmat. Tänker på allt ni får genomlida och hur dåligt ni mår och känner mig så otillräcklig och maktlös. Önskar att vi alla med gemensam kraft skulle kunna göra allt bra!!! Det jag vet är att jag av hela mitt hjärta tror att det kommer gå bra för N. Kramar

2012-02-18 @ 19:38:30

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0