Nästa nationaldag

I min skarpgröna blus fortsätter jag. Möblerar om. Flyttar saker. Mest hela tiden. Och det hjälper faktiskt. En stund av vila.

Lillebrorstussen skrattar så att det kittlar i min mage. Storebrorsskatten sover på min kudde, trött efter en vaken natt. Trött jag med. Men av något så bejakande som en delad vinflaska. Någonstans i slutet av den livgivande kvällen gjordes en överenskommelse. Om hur vi ska fira den här dagen. Nästa år. Då när vi tänker fira. Våra överlevande barn. För det kan ju faktiskt ske, att dom blir friska. Överlever. Sedan är det nog dags att på allvar börja göra något av den här upplevelsen. Tänker jag. Som ofta.

Ett år till. Det orkar jag.


Kommentarer
Postat av: Jeanette

Du orkar! Är det nån som orkar så är det du!

Och oj, vad ni ska fira nästa år!

Kram

2012-06-06 @ 17:46:06

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0