Småord

Äntligen. En glimt av det vanliga. Skattens grönbruna glittrar vid morgonbordet. Småorden som letar sig. Lite skrovligt trevande. Ivriga. Vill inte längre ligga tysta. Sedan somnar han. Nöjd. Trött. Kärleksmjuk.

Jag sitter ensam i mitt kök. Hör en avlägsen popsångare sjunga för sovaren. Det doftar av nybakt och jag smälter dom små orden till mitt kaffe. Som fina praliner. Skatten och hans ord.

Dagen har fört med sig så många samtal. Utöver småorden. Och det får tomheten att maka ganska ordentligt på sig. Och plötsligt knackar Tron. Äntligen. På.


Kommentarer
Postat av: katrin

Skönt att ni är hemma igen. Kram

2012-05-31 @ 17:27:24

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0