Tålar

Tiden liksom orden. Börjar närma sig ännu en punkt. Förändras. Tankarna och inifrånljuset. Tynar de med.

En tröttsam vecka av tester. Sedan flyr vi några dagar. Andas trygghet och kärlek hos vänner.

Tiden. Att flytta tillbaka in i sjukhuslivet. Är strax här. Det känns svårt. Återfallsångesten växer varje dag. Äter sig in i huden, luckrar upp mina ben. En vecka tills nya cellgifter. En månad tills ny röntgen. "Tålamod". Förutom det fula "...en stor pjäs..." Var det Tålamod. Vi uppmanades till vid starten av den här resan. Tålamod. Och jag tålar och tålar. Modet vilar.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0