Handen som håller livet

Märkligt men det gick. Att resa bort. Fly undan. Döden. För en kort stund skratta och le. Njuta av värmen under handen på noshörningen. Glittra med den släta delfinmagen. Häpna inför den kalla elefantsnabeln. I samma hand. Som höll i mammas. När hon somnade. Bort hon med. Jag vet så väl vad som väntar. Och ändå inte.

Andra kloka som gått före delar generöst med sig. Vi hukar inför vad som väntar. Trötta och rädda. Men samtidigt. Beslutsamma. Inte sörja nu. Det får sin plats senare. Vi måste njuta närmare tillsammans. Och hålla oss i rörelse.


Kommentarer
Postat av: Anonym

Dina ord och din livsvisdom är verkligen en gåva för oss som får ta del av dem. Önskar Er Många nära stunder tillsammans! Kram

2012-11-26 @ 20:55:41
Postat av: Sofia

Varm kram från mig till dig ❤

2012-11-28 @ 08:19:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0