Klara i den tid vi är

Två ambulansturer med en månads mellanrum. Är det så här det ska bli nu. Tätare och tätare. Tills. Ja.

Ut till det tidiga morgonkök där jag sitter själv. Kommer en ny mamma. Och pojke. Fyra kanske. Lockigt hår. Ingen inopererad medicinslang. Han vill ha två varmkorvar och hallonsoda till frukost. Jag tänker att han har en knöl i sitt huvud. Inget mer.

Jag vet inte riktigt säkert vilken dag det är. Eller datum. Här försvinner tiden lätt i ett dis. Jag pratar lugnt med erfarna om hur man kan göra. Den sista tiden. Var. Det är en slags klarhetstid vi befinner oss i. Vi bryts inte isär av sorg. Inte än.

Uppkrupna i en säng med vintertorra landstingslakan. Tittar vi på Robin Hood. Och längtar efter lillebror som saknas.


Kommentarer
Postat av: Ylva

Många kramar och tankar! Ylva

2013-01-23 @ 11:40:38
Postat av: Frida

Ge din goa kille en stor varm kram från oss i viken! Vi tänker på er och är forfarande varma av s mysigt häng. Önskar att vi kunde trolla. Vi vill inte. Inte han. Inte någon.

2013-01-23 @ 12:00:40
Postat av: Lisa

Hej
Förstod nyligen att det var riktigt illa med Nils, har följt er något genom Anna (Albin och Sigge) där den sista rapporten va så god, i somras. Där är ni inte längre. Å det ni lever genom nu beskriver du så exakt i dina texter, som gör ont men också gott att läsa, för en sån som jag.. Ont som i hur jävla ont det måste göra, gott för att ni verkar vara så väldigt kloka i det kaos ni måste befinna er i.
Ni finns i våra tankar

<3
Lisa, Petters syster

2013-01-23 @ 19:38:54
Postat av: Helena

Katarina, jag beundrar er så!!! Ni lever mitt i den mardröm vi andra inte ens kan klara av att tänka. Tänker på er varje dag. KRAM!!!

2013-01-23 @ 20:03:59
Postat av: Helena Kyrk

En varm kram till er!

2013-01-24 @ 00:57:00
URL: http://www.helenak.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0