Sagan om verkligheten

Vi rycker till med axlarna, ler. Mot boken med kapitelnamnet Sagan om verkligheten. Mot andra fina som vi delar köket med. Sedan pratar vi om tapas.

Idag är många inne på den här planeten. Många som mår dåligt. Så dåligt att vi lånar ut vår säng. Jag ser en pappa jag inte sett på länge och blir rak. Han som en gång för länge sedan mötte mig med orden "Du, du ska se att det blir bra. Dom är duktiga här..." Som ur en annan saga. Vad gör han här. Är de tillbaka igen. Cellerna som inte gör som de borde. Jag kan inte släppa honom med tanken. Dom borde verkligen inte vara just här. Inte nu. Det kan inte vara bra... En kirurg kommer in i det stora rum vi delar med andra. Han börjar prata med en halvstor och jag stänger mina öron. Tonåringar behöver plats. Inne på den gemensamma toaletten hörs ljuden som säger att fler påsar behövs. Vita plast. Mamman springer och hämtar. Allt medan vi väntar på vår tur. Enligt schemat där andra prioriterats som mycket viktigare.

Dagen jag aldrig trodde att vi skulle komma till, vi är där nu. Den vita navelsträng som varit direktinfart för mediciner, giftiga som snabbt lindrande. Den ska bort och det borde vara en dag att fira. En stor dag. Glad lillebror. Spänd storebror. Hemmafest med pizza och glass. Men jag hittar ingen glädje. Är för rädd. För hur den här historien, den om mitt universum, för hur den ska bli.

Navelsträngar kan vara så bra för oss vuxna att hålla i när vi tappar balansen. Men nu måste jag släppa taget om min. Samtidigt som flickan i grannsängen glatt börjar prata efter lång tystnad. Morfinet verkar snabbt.


Kommentarer
Postat av: Ylva K

Jättekram!! Är så glad att läsa dina ord igen, har saknat dem, samtidigt som det gör så ont. Så förbaskat j-a fel. Att ni och andra måste vistas på den planeten. Hoppas glädjen vågar sig fram under dagen så att ni kan njuta av slangfrihet. Kram till dig och de dina!

2013-05-15 @ 15:27:02
Postat av: B

Försöker att sända lite kraft för att du ska hitta glädjen idag! Önskar så innerligt att den planeten där ni och många med er är inte skulle finnas. Kram

2013-05-15 @ 20:05:41
Postat av: Lisa H

Jag tycker nog vi ska fira att navelsträngen/ slangen är borta! Mammor och andra darriga får hitta något annat att hålla sig i när det svänger! Ni förtjänar lite pizzafest helt enkelt... Så orkar ni vara de där stadiga, raka, ärliga, erfarna halvstora som hjälper andra tänka positivt när allt plötsligt förändras. Just nu, idag firar vi! Skål! Varmaste kramarna vi kan uppbåda... Xxx

2013-05-15 @ 23:43:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0