Om det som väntar

Lillebror fyller åtta. Sjukhusets medicinavdelning magisk, ställer upp med ett par timmar av extra omsorg så att födelsedagen kan firas av två föräldrar hemma.


Men en stol står tom och jag hukar bakom köksväggarna. Det är alltså så här det ska komma att bli.


Som om det inte räckte med hur varje skolavslutning redan känns, när jag ser den ursprungliga klassen växa och vidgas i sitt erövrande av världen.




Kommentarer
Postat av: Anonym

Nej!! Vet inte om jag förstår rätt, men tycker mig kunna läsa att N är riktigt dålig. Blir så otroligt ledsen trots att jag inte är involverad i era liv. Han är ju bara ett barn som har gått igenom mer än barn ska behöva. Tänker på er och känner med er.

2017-10-09 @ 11:35:41

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0